När en närstående går bort uppstår många praktiska frågor kring ekonomi och ansvar. En av de vanligaste frågorna är vem som betalar räkningar för dödsboet. I denna guide går vi igenom grundreglerna, vad som händer om pengar saknas, vilka räkningar som ska prioriteras, praktisk hantering av post och abonnemang, samt dödsbodelägarnas ansvar och begränsningar.

Den grundläggande principen är att dödsboet, inte arvingarna personligen, ansvarar för att betala den avlidnes skulder och löpande räkningar. Från dödsdagen övergår den avlidnes tillgångar, avtal och skulder till ett dödsbo, som fungerar som en juridisk person.

Först efter att alla skulder är betalda kan resterande tillgångar fördelas mellan arvingarna enligt arvsordningen eller enligt ett eventuellt testamente. Detta sker genom ett arvskifte efter att bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket.

Om det saknas tillräckligt med pengar i dödsboet för att betala alla skulder uppstår en situation som kallas “brist i boet”. Detta innebär att fordringsägarna inte kan få full betalning för sina fordringar.

När det finns brist i boet gäller en särskild prioriteringsordning enligt förmånsrättslagen:

Om dödsboet inte kan betala alla skulder kan det bli aktuellt att ansöka om konkurs hos tingsrätten. Ansökan är avgiftsfri om det endast finns en dödsbodelägare eller om samtliga dödsbodelägare gör en gemensam ansökan.

När du hanterar dödsboets ekonomi är det viktigt att betala räkningar i rätt ordning, särskilt om det finns risk för att pengarna inte räcker till allt. Här är den rekommenderade prioriteringsordningen:

Kom ihåg att banken kan hjälpa till med betalning av räkningar förutsatt att räkningen är utställd till den avlidne eller dödsboet. Räkningen ska avse kostnader för dödsboet som det rimligtvis inte råder någon tvekan om behöver betalas.

En viktig del av att hantera dödsboets ekonomi är att samla in all post och säga upp onödiga abonnemang och tjänster. Här är några praktiska tips för att effektivt hantera detta:

Gå igenom den avlidnes papper och identifiera alla löpande abonnemang och tjänster som behöver avslutas eller överföras till någon annan:

Autogiro och stående överföringar avslutas inte automatiskt vid dödsfall. För att hantera dessa behöver du:

Som dödsbodelägare är det viktigt att förstå vad du ansvarar för och vad du inte ansvarar för när det gäller dödsboets ekonomi. Här klargör vi de viktigaste punkterna:

Det finns några viktiga begränsningar i dödsbodelägarnas ansvar som är bra att känna till:

För att undvika problem är det viktigt att göra en noggrann bouppteckning där alla tillgångar och skulder redovisas. Om det finns risk för att skulderna överstiger tillgångarna bör du överväga att ansöka om att dödsboet försätts i konkurs.

Sammanfattningsvis är det dödsboet som betalar räkningar för dödsboet, inte de enskilda dödsbodelägarna personligen. Dödsboets tillgångar ska i första hand användas till begravnings- och bouppteckningskostnader, därefter till att betala löpande räkningar och skulder.

Om pengarna inte räcker till allt finns en lagstadgad prioriteringsordning. Dödsbodelägarna har inget personligt betalningsansvar utöver värdet på arvet de tar emot, men kan bli återbetalningsskyldiga om de tar ut arv innan alla skulder är betalda.

För att hantera dödsboets räkningar på ett korrekt sätt, se till att samla all post, inventera abonnemang och avtal, samt kontakta banken för hjälp med betalningar. Använd bankens betaltjänst för dödsbo fram till att bouppteckningen är klar, och besök därefter banken med bouppteckningen i original för att avsluta dödsboets konton och betala eventuella kvarstående räkningar.